|
Uno Vallman prövade under 1930-talet på olika yrken. Från
1936 kunde han ägna vinterhalvåren åt konststudier
vid Otte Skölds målarskola.
1939 antogs Vallman vid Konsthögskolan. Under akademitiden visade
Vallman en utomordentlig receptivitet och utnyttjade allla de tillgängliga
lärarna; Isaac Grünewald, Hilding Linnqvist och Sven Erixson.
Uno Vallman har tilldelats flera stipendier. Bland dessa kan nämnas
de Bobergska och de Ribbingska , akademiens särskilda stipendium,
Ester Lindahls resestipendium, Harry Lunds pris, Prins Eugens pris.
Uno Vallman har gjort flera såväl längre som kortare
studieresor till bla Italien, Spanien, Nodafrika, Kina, Lofoten, Mexiko,
Rumänien, Sovjet, Amerika. 1983 bildades Uno Vallmansällskapet
på iniativ av apotekaren och Vallmanbeundraren K.V Gorton. Vallman
bodde under flera år i Paris från och till mellan 40-talet
till 60-talet. Där träffade han flera innovativa konstnärer
som vistades i Paris såsom Marc Chagall.
Uno Vallman har ett eget ansikte och ett eget språk i sitt måleri,
bland har Vallman nämnts som Nordens Picasso på 60-talet
av franska konstrecesenter, då han hade utställningar i Paris.
Vallman har egen nyskapande stil som är väldigt svår
att kopiera, även kallad vallmanism av vissa recensenter på
60-talet i Frankrike.
Hans
största konstgärning är utan tvekan de många monumentala
målningarna i kyrkor, skolor och förvaltningsbyggnader.
Vallman var också god vän med bland annat konstnären
Lage Lindell och danske konstnärskollegan Asger Jorn som var ledare
för Cobragruppen. Asger Jorn presenterde Vallman för Cobragruppen
och Vallman blev sedan medlem.
Vallman har ställt ut internationellt bland annat i Oslo (1948),
Pittsburgh International, USA tillsammans med Marc Chagall (1952), Rostock
(1960), Hannover (1966), Paris (1955, 1964, 1965, 1967, 1970), Grenoble
(1967),
Moskva,
Tallin (1967) och Mexico City, Modern Art (1972). Tillsammans med August
Strindberg valdes Vallman att representera Sverige vid Kulturolympiaden
i Mexico City (1968).
Vallman
är representerad i bland annat Moderna Musseét, Nationalmuseum,
muséerna i Halmstad, Östersunds samlingar, hos förre
presidenterna Lyndon Johnson och Jimmy Carter, Tessin Institutet i Paris.
Nationellt
har Vallman haft ett flertal utställningar bland annat Färg
o Form, Stockholm (1945, 1947, 1950, 1959), Malmö (1945), Borås,
Göteborg, Södertälje (1949), Skövde, Östersund
(1950), Köping (1958), Enköping, Tylöhus (1959), Storviksverken
(1961), Waikiki Café, Stockholm (1982), Galleri Viktor, Djursholm
(1983), Örebro (1986), Västerås Konstmuseum (1987) och
Liljevalchs Konsthall vid två tillfällen.
Monumentalmålningar av Uno Vallman finns på många
platser; taket på Korsängsskolan i Enköping (1948),
väggmålning på Forumbiografen ,Årsta centrum
(1952), Skolköksseminariet i Umeå (1953), Stockholms Sparbank
(1954), Folkets Hus i Kramfors respektive Degerfors (1957-1958), Institutionsbyggnaden
vid Fysikum - Kemikum i Uppsala,(1964) koret i Mo kyrka, Söderala
(1964), Svenska Ambassaden i Moskva (1967-1968). Mest storslagen är
dock den väldiga dekorationen i Storviks Nya Kyrka, -240 m2 (1958-1960),
vilket gör den till en av de största monumentala takmålningarna
i modern tid i Norden.
Vid fragor om Vallmans konst, utställning
eller köpeförfragan kontakta via email
för mer information.
|
